lördag 26 september 2015
Den enes och den andres liv
Om jag hade somnat
tjugo gånger om på stolsbenet
Fråga också mig
Torftiga solkatter
Vämjelsen om inte annat
Återigen en av dessa underlandstebjudningar
Där ingen håller räkningen
Ingen väntar på frågan till sitt svar
Disken kastar vi i viken sen
En händelserik stillhet bland andra
Var och en av oss, ett skolbarn
en tyst gestalt vid brevlådan
Jag har alltid velat vara en skräckfilm
De absurda historier som måste ha hänt
och de som inte hände
En metafysisk tävling utan konklusion
Gick nu även hans sol ner
Genomlysning i vårens kuvett
Den som kan sjunga kan inte bäddas ned
Eller en dödlig dos strålning
Vårt sorgblod stilla maskrosvin
och enkla insikter torgförda i knippen om dussinet
Var det någon som efterfrågade handens morgon
Handens morgon som en fisk
Vems tur att gripa ordet
Mårdväntan
Man skulle suttit där med ett facit alltså
och bedömt vad som hänt eller ej
och bedömt att man inte ångrat sig
vaggat av och an, upprepat ”allt är inte slut än”
envetet, tondövt
Blicken i fjärran
Minnet är inte ett sanningsvittne utan en förströelse bland andra
Nästa morgon är lika hårdhänt
Det var väl för väl det
april, M Forshage
tjugo gånger om på stolsbenet
Fråga också mig
Torftiga solkatter
Vämjelsen om inte annat
Återigen en av dessa underlandstebjudningar
Där ingen håller räkningen
Ingen väntar på frågan till sitt svar
Disken kastar vi i viken sen
En händelserik stillhet bland andra
Var och en av oss, ett skolbarn
en tyst gestalt vid brevlådan
Jag har alltid velat vara en skräckfilm
De absurda historier som måste ha hänt
och de som inte hände
En metafysisk tävling utan konklusion
Gick nu även hans sol ner
Genomlysning i vårens kuvett
Den som kan sjunga kan inte bäddas ned
Eller en dödlig dos strålning
Vårt sorgblod stilla maskrosvin
och enkla insikter torgförda i knippen om dussinet
Var det någon som efterfrågade handens morgon
Handens morgon som en fisk
Vems tur att gripa ordet
Mårdväntan
Man skulle suttit där med ett facit alltså
och bedömt vad som hänt eller ej
och bedömt att man inte ångrat sig
vaggat av och an, upprepat ”allt är inte slut än”
envetet, tondövt
Blicken i fjärran
Minnet är inte ett sanningsvittne utan en förströelse bland andra
Nästa morgon är lika hårdhänt
Det var väl för väl det
april, M Forshage
söndag 11 januari 2015
torsdag 19 juni 2014
Gustaf Bondes påse mot grubblande
(Ur ett av Gustaf Bondes manuskript. Figurerna nedtill är sannoliket självporträtt.)
(1682 – 1764) Greve, riksråd, president vid Bergskollegium,
kaballist och alkemist. Författare till den alkemiska traktaten Clavicula
Hermeticæ Scientiæ (1732), som senare trycktes på kontinenten i tre
upplagor. Denna lilla bok har rekommenderats av 1900-talsadepten Fulcanelli.
Dessutom skrev han flera andra alkemiska skrifter och samlade otaliga recepter
av olika slag. Vissa av hans mycket talrika handskrifter visar att han, bland
annat under ledning av mästaren Colas, ägnat mycket tid åt Verkets praktik i
sitt laboratorium. Det har påståtts att en av hans metoder i sina omfattande och
mångåriga alkemiska strävanden var att under två års tid låta en guldklimp
oavbrutet cirkulera i matsmältningsapparaten, vilket med all sannolikhet är en
allegori. Det mörker som vilar över hans hermetiska verksamhet står i stark
kontrast till den klarhet som råder beträffande hans offentliga karriär i
nationens tjänst.
Emot swår mjältsjuka och grubblande.
lördag 7 juni 2014
Nymf Imago
Ett par bilder från utställningen och lekar och experiment där.
Invänta fullödigare dokumentation. Eller gå ut just nu och titta på någon hägg i närheten som häggspinnmalen Yponomeuta håller på att väva in.
Nymf Imago - plan för scenen för förvandlingar
(Gemensamma skisser från planeringen av utställningen Nymf Imago. Det kan tilläggas att den slutliga gestaltningen skilde sig ganska radikalt från dessa planer.)
tisdag 18 mars 2014
Nymf imago – Utställning, lekar, uppträdanden 3 - 26 april
NYMF IMAGO
En utställning om mellanformer, okända djur och själva förvandlingens kristalliserade flimmer

Som en hyllning till inbillningskraftens revolutionära natur bjuder Surrealistgruppen i Stockholm med vänner in till vernissage och vårutställning, ett gemensamt försök att göra upp med den förstelnade tidsandan och locka fram verklighetens samtliga dimensioner, att tillfälligt besitta platsen för att smyga ner små frön av liv mellan höghusen.
Under tre veckor fyller vi utställningsrummet med föremål och händelser som dröjer sig kvar i sina ögonblick av förvandling: text, bild och osynliga sjöstjärnor, fossilerade nervsignaler längs väggarna och ett myller av gåtfulla livsformer som rör sig i synfältets periferi.
Ta en paus från din rostiga telefon, släpa kroppen genom stadens betalningszoner och hjälp oss lista ut vad det är som rör sig bakom kulisserna.
Vem eller vad är det som talar ur vår mun, sover i våra sängar, skapar i vårt ställe? Mytologiska varelser, socioekonomiska tillfälligheter, schizoida delpersonligheter, blixtar från framtiden? Vad är det för urtidsdjur som rör sig mellan hjärnans skälvande hinnor?
Genom lek och spekulation inbjuds ni att med utställarna rekonstruera, föreställa er eller avslöja vem som gjort vad och vad som gjort vem, eller att bara äntligen bli osäkra på saken.
Vernissage torsdag 3 april, 16 - 21.
Galleri Lili, Idungatan 5 (T Odenplan). Öppettider: onsdag - fredag 15 - 18 och lördag 12 - 15. Utställningen pågår 3 - 26 april.
Uppträdanden: Den fastgjutna båten. Mellanformernas framträdelser. Föremålen utfrågas av poeter som Emma Lundenmark, Mattias Forshage och CM Lundberg.
Lekafton: 17 april.
Finissage: lördag 26 april. Uppträdande: Johannes Bergmark Den sjungande kistan.
måndag 17 februari 2014
Till minne av Isak, en vän
För dina pannlobers skull - Spring naken genom huset, det sprakar på andra sidan ån. Du somnade och där du inte vaknar betar fåren, de lägger sig och ber sin sol bakom molnen spänna upp sin slev, hälla stjärnstoft ner i fickorna på dagen.
Allt det som inte sker ger signaler runt pekfingret på den som rösten aldrig bar men heller aldrig tappade. Och där du sitter spänner pannloben ut sig. Ditt svarta skjul har ett tak av salt, din dörr är en karta av månen.
tisdag 16 juli 2013
Haikii
För varje våldsamt vrålande
är en naken ett skämt
ett illusoriskt skrapande en bergshöft sval
och ett sår i sitt dunkla blomstrande bara en reva
ett rapp för varje ny växtlighet ett för varje
småkryp som ur sin sömn ska vackla fram i dagar
veckor mot en anhalt bortom ljungen
smaragdernas boning som med sin klaffgren hålls
öppen av virade band och av bär trädda
smycken mellan gren och mossa, myr och jord
hur hon strör över sitt hår en ny ordning
en liten häll av doftande rotlös mull
och samlar till de andra en hel hord av betande
fyrbenta envisa som vildhästar trånande som bålgetingar
surrande som svala snäckors öppenhet
en viss ton som ur sin olåt bryter fram mot andra stämmor
syften sammanhang och en hel kärlek utspilld till
en form i en famn stilla fastsatt en liten osynlighet
mellan kupade händer, så här liten säger hon är jag i dag
tar två blad att klistra på sig som små vingar
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)








