Till minne av Isak, en vän

För dina pannlobers skull - Spring naken genom huset, det sprakar på andra sidan ån. Du somnade och där du inte vaknar betar fåren, de lägger sig och ber sin sol bakom molnen spänna upp sin slev, hälla stjärnstoft ner i fickorna på dagen.

Allt det som inte sker ger signaler runt pekfingret på den som rösten aldrig bar men heller aldrig tappade. Och där du sitter spänner pannloben ut sig. Ditt svarta skjul har ett tak av salt, din dörr är en karta av månen.

Haikii

För varje våldsamt vrålande

är en naken ett skämt

ett illusoriskt skrapande en bergshöft sval

och ett sår i sitt dunkla blomstrande bara en reva

ett rapp för varje ny växtlighet ett för varje

småkryp som ur sin sömn ska vackla fram i dagar

veckor mot en anhalt bortom ljungen

smaragdernas boning som med sin klaffgren hålls

öppen av virade band och av bär trädda

smycken mellan gren och mossa, myr och jord

hur hon strör över sitt hår en ny ordning

en liten häll av doftande rotlös mull

och samlar till de andra en hel hord av betande

fyrbenta envisa som vildhästar trånande som bålgetingar

surrande som svala snäckors öppenhet

en viss ton som ur sin olåt bryter fram mot andra stämmor

syften sammanhang och en hel kärlek utspilld till

en form i en famn stilla fastsatt en liten osynlighet

mellan kupade händer, så här liten säger hon är jag i dag

tar två blad att klistra på sig som små vingar

Åskluftop.salen

MF, EL, NN, 130511

Novellen "Hans fru Judith" läses av Emma Lundenmark till ett bildspel av Niklas Nenzén. Vildspelet visades till liveläsning av EL på Fylkingen i september 2009.

Nya böcker och målningar

Vi tipsar om två begivenheter på Larry´s Corner under nästa veckoslut: 

Torsdag den 17 maj kl 19–21

bjuder Sphinx Bokförlag in till releasefest för

Leonora Carringtons I underjorden: Lille Francis & Där nere

och

Emma Lundenmarks Hans fru Judith, bilder av Niklas Nenzén

 

Torsdag den 17 maj kl 19–21 på Larry’s Corner, Grindsgatan 35, Södermalm, Stockholm

I två timmar firas utgivningen av vårens två böcker. Förläggaren och översättaren Kristoffer Noheden pratar om Leonora Carrington. Emma Lundenmark läser högt ur Hans fru Judith. Vi bjuder på vin och från väggarna tittar Niklas Nenzéns bilder på oss. Dessutom säljs böckerna till specialpriser.

Om böckerna:

Leonora Carringtons I underjorden innehåller två självbiografiska berättelser av väsensskilt slag. Den onda sagan ”Lille Francis” behandlar i förtäckt form hennes tid tillsammans med Max Ernst i slutet av 30-talet, medan ”Där nere” är en plågsamt uppriktig rapport från hennes månader som ”obotligt sinnessjuk” inspärrad på spanskt mentalsjukhus, efter uppbrottet från Ernst.

Emma Lundenmarks Hans fru Judith är en novellsamling som har uppstått i samarbete med Niklas Nenzén, som står för bilderna i boken. Här finns fantastiska metamorfoser och underbara förvecklingar, men här destilleras också barndomens fasor till ett mörkt koncentrat som sipprar ut över sidorna. Berättelserna skimrar som de mest förtrollade sagor, men det är sagor av ett surrealistiskt slag där drömmen är granne med döden. Tillsammans skapar Lundenmark och Nenzén en magisk plats där fantasin återuppfinner världen.
http://www.facebook.com/sphinxforlag

http://www.larryscorner.se/

Lördag 19 maj kl 13-19

Malsamlandet

Nya målningar av CM Lundberg

 

Framträdande av konstnären kl 16

Utställningen pågår i tre veckor

Larry´s corner, Grindsgatan 35

t-bana Skanstull

Öppettider

tisd - fred 12 - 18

lörd 12 - 17

CM Lundbergs: bildblogg:
http://www.podrev174.blogspot.se/

http://www.larryscorner.se/

ostron längs vägkanten
skär dig o nattens riddare
skär vaksamhetens öga itu
kyss dina fienders sprakande läpp
rid på en gök ut ur skuggan

Duken med tinner och is

en trålskadad gädda

se dig inte om

ge dina fenor ditt öga

ett ensamt sinnes sång

ett huvud mitt bland molnen

Vem är svan och närd av tigrar

en sträng av gjuten frost

en bur kring djurets gastar

som dras upp

lämnar en buk full av is

på en asfalt en stormfylld natt

en karta jagad mot tiden

Ljus i tjärnens skugga

tongång i lossad is

kallad av de tvära

ensam är ett villebråd

för diset bortom tjärnen

Där de skränar ut sin sång

Vem är gömd bak ropets våg

Tvillingen i säven

springer ur sitt hjärtas tvång

Bultar fram och bryter loss

ser sig om i mörkrets skål

med åror som en moders arm

när sitt barn i fören

Stå som ett blomster

Från boksläppet 12/6 2010.
Emma Lundenmark läser upp Stå som ett blomster, fritt efter rysk ingång.

Some local deities

Some local deities av Niklas Nenzén


Så hon gick på det brinnande innan hon tog sin skuldras smala väg, en ensam kameleont och vad hon bar på huvudet. En korg av stickor som böjts av vinden. Och evigheten var bara en sådan där vanlig tunn molnstrimma.

Ingen såg heller vem som anföll vem. Med bara ett skall av överraskning och en skämd doft, som en kastad frukts återvändo. För de hade lyckats.

Det var inte ens ett riktigt kalas, bara ett ofta förekommande möte där alla för en gång skull kunde närvara. Och de hade bara börjat röra sig sakta, mot kvällen. Fast de i staden trodde annat skulle de möta dem i natt.

Dejviska

här är
ingens sång
av allas öron


alla som byggt staden
gul
av inflammationen


mitt fönster din smäll
och det ljusklädda barnet däri
kanske en sång i maggropen


för de går en dans
över himlens sårskorpa


en repa från
det innan


vi kastar pappersservetter
kodord från varandras huvuden


hej
eller inte


du lyfter av ditt
förband


det har stelnat


du klistrar fast dig
i mitt fönster


som ett ja


när du går förbi


-


i natten dröm-


trummande är träden mot fönstret


mot


sovandets rytmiska smekhav


att långsamt
när det där fallet


mot drömmen det inbjudande


fallet
blir en vana


jag kommer


-


och du vinkar
med avklippta fingrar


till din saft som lämnat dig


till dig


och handen har fastnat


du knyter dina ben
runt pekfingret


pressar solen
ur månen


en nattfjäril landar på
ditt öga


vill lägga sina ägg


i dig


-


att stycka världen


och lägga den i frysen till drinken
på morgonen


innan jobbet
dit tunnelbanor åker


och avståndet mellan vagn
och plattform


kommer aldrig komma närmare
varandra


mellan


springer barnen som lämnade
magar i tid


för dans utan rörelser och alltid i otakt
till dunk som


fräter i armveck


min nyfödda dotter har
en saga


till de stympade dvärgarna
i otid


dörrarna stängs
en suck i kläm


en saga utan dotter


-


jag har spottat säger
du


jag har spottat ut
stjärnorna


de springer där framme allihop


de är på väg


du tar ut ditt hjärta
och hänger upp det
över oss


de är framme nu
säger du


hör du att
de knackar

(Dejviska, 2002)

Gravitus

det har bänt sig och sträckt sig i årtionden
den som vänder sin hand vid en vägg
den späda viljans avfart

den som släppt sina kassar
den som släppt sina händer
gömt stegen under trappan
och fortsatt därifrån

det handlar bara om att snurra tallriken
de har alla ändå lämnat bordet
och sedan då

springer historierna väck nedåt hallen
lägger sina ägg
i kavajerna som hänger uppradade
och väntar på sin tur

tar liv i helsike i garderoben

-

runt folkhälsomunnen
står dem, hovmästarskal
till uppblötta tallrikars like

ge dem ett uns av
skulden du gavs
för att hinnorna vek sig åt sidan

den som stod upp är den som kom in
den som minns och
som minner om tingen

den som tog den in är den som la ut
från skådespelens skimmer

/EL

Den postnatala lidelsen

den ombedda
den till hälften nakna
tillintetgjorda

den till sin fullhet
obrytbara raka strömvåg
de åtskilda storheternas

vals och pausering
in i denna klo

de storrutiga seglens
föränderliga fähund
ut ur denna famn

så jag drömmer

-

så går de trappan ner bakom huset
in i kvällens blåa kött
och solen är bara en svältande tungas
minnesspår i marken

det fanns inga fönster åt den här sidan
annat än sidengardiner och fåglars sång

det behövdes inga tak där tornrum skulle byggas
upp mot trädkronor och månromanen utanför

det fanns en kanal ner i sjön ändå
där ditt ansikte tappats på guld

/EL